Phu!
Idag vaknade jag vid 09:30 tiden, jag gick direkt ut i solen och la mig till rätta för en hel dags solning. Sjukt varmt och svettigt var det och efter ca 20 minuter orkade jag inte mer. Jag fick tvinga mig själv att ligga kvar och svettas för att få lite färg som så jag desperat vill ha. För visst ser man betydligt friskare ut med brunbränd färg på kroppen? Till slut fick jag gå och fylla en flaska med kallt vatten för att ha brevid och spruta ner mig när det blev för kallt. Det var en bra idé men man fick spruta ungefär var 5:e minut om man skulle kunna ligga kvar där ändån. Men, jag har lyckats ligga och pressa i ca 3½ timme, om det ger resultat vet jag inte men jag hoppas, för nu är det olidligt, helt omöjligt att ligga där ute. Det är 33 grader varmt och inte en endaste vind har det kommit.

Hur kommer det sig att man alltid klagar?
Vi klagar när det är för kallt, varmt, regnigt, snöigt, slaskigt, blåsigt och vindstilla.
Vi klagar på allt! Det får ske en bättring på den fronten.
Jag kan börja med att säga att jag älskar sommaren och jag ska aldrig mer klaga på att det är för varmt. (jovisst)

Nu ska jag nog ut i skuggan.
Adjöken!