Borta bra men hemma bäst?

Nu är vi hemma igen, efter många om och men.
Jag hade nämligen världens nojja, jag var fullt övertygad om att vi skulle störta och dö. Om jag någon gång fick det ur hjärnan berodde det på att mådde jag illa och höll på att kräkas. Dessutom börjar det ösregna, åska och blixtra 5 timmar innan flyget ska lyfta. Det var dom mäktigaste blixtarna någonsin, strömmen gick och där var sjöar över gatorna. Men på något vis hamnade jag på flyget i säte 29F, illamående och med humöret långt under marken bytade jag till det yttersta sätet om jag nu skulle behöva springa på toan. Timmarna gick och jag klarade mig. 10 timmar senare låg jag i soffan med mina katter och sov gott.

Idag har jag jobbat, mer har jag inte att säga.
Jag skriver bara för Malins skull, så varsågod Malin!



1        2        3

4        5        6

7        8        9

10        11        12

13        14        15

16        17        18

19        20        21

22        23        24


1 -  Lilliz i Köpenhamn
2 -  Snygga rummet
3 -  Dållit med pengar
4 -  Kortlekar ser tydligen ut på det viset i Afrika
5 -  5-meters djup grop blev snabbt ett bebott "hus"
6 -  Lilliz i bergsöknen
7 -  Lilliz med kamel
8 -  Jag på min kamen
9 -  Öken med all skugga vi fick
10 -  Bara massa Sahara
11 -  Min söta kamel igen
12 - Jag med min snygga utstyrsel i den 45 gradiga (i skuggan) öknen
13 -  Bergsöknen
14 -  Bergsöknen
15 -  Mata, mata kamelbebis
16 -  Åka in till stan med sin åsna för en shoppingtur?
17 -  Inne i en grotta där Star Wars tydligen spelades in
18 -  Grottan
19 -  Ego med den snyggaste frillan på hela veckan
20 -  Biljard, Selle-vinst med 16-6
21 -  Förmodligen riktigt glad över det
22 -  Snygga bäddningen inne i snygga rummet
23 -  Ansiktsmask för skönhetens skull
24 -  Jag och mitt fula jag i muslimsk utstyrsel

Nu bär det av

Tjoho! Nu åker vi iväg, vi hörs om en vecka!


         

God morgon

Och vilken god morgon det är!

Första dagen på jobbet, sista dagen på jobbet innan Tunisien. Fantastiskt!

Linus lillebror och hans flickvän ska bo här med katterna när vi är borta, så igår städade vi. Städade, städade och städade. Till och med Linus garderob blev rensad. Dock såg jag nyss att jag glömde damma av skrivbordet, där ligger ett tjockt täcke av damm och ser lite äckligt ut.

Jag var precis nere en runda och hälsade på cyklen. Nej, så illa är det faktiskt inte. Men jag vaknade och trodde att jag hade försovit mig samtidigt som jag stress-duschade, stress-åt, stress-sminkade och stressade iväg ner till cyklen där jag sen märker att jag inte alls hade försovit mig, det är en hel timme kvar tills jag ska iväg!

Hur kommer det sig att jag alltid ser fel på klockan?
Jag kollar nog mest på minutvisaren och tar sen förgivet var timvisaren befinner sig. Ahja, det var på rätt håll denna gången iallafall.


Mina damer och herrar
Imorgon är det Tunisien som gäller!

Jag är nöjd med mig själv!

Igår mer eller mindre tvingade jag mig själv iväg till Kävlinge för 1½ timme innebandy! Det var nervöst till en början men såfort jag fick på mig kläderna och hjälmen var det som om jag aldrig slutat. Visst hade jag världens sämsta kondition och visst var jag stel som en pinne. Vad det kändes som iallafall. Men det gick bra och jag trivdes som fisken i vattnet. Det tog inte lång tid förrän jag "tävlade" med den andre målvakten (jag vann). Tränaren verkade nöjd och gav mig komplimang efter komplimang samtidigt som vissa spelare snabbt lärde sig att säga "bra Sandra". Ja, det var skit kul, dit ska jag igen.

Vidare till idag. Ni ser väl att jag är uppe tidigt? Det skulle nämligen ha varit min första dag på nya jobbet idag. Jag cyklade iväg till tågstationen och tryckte min biljett som förövrigt är svindyr. Precis efter ringer chefen och ber så hemskt mycket om ursäkt, det gick nämligen inte att ha utbildningen idag. Jaha, 75 kr i sjön tänkte jag och försökte låta så trevlig jag bara kunde. Men jag gick in på ICA och fick tillbaka mina 75 kr, som tur var. Utbildningen bli på måndag istället.

Hur svårt kan det egentligen vara?

Jag sitter här och smygkikar på min mage, som börjar bli lite väl otränad. Jag ska snart till Tunisien och gå omkring i bikini dagarna i ända.. med den magen? Det är ju nästan pinsamt! Det värsta av allt är att det inte har kommit över en natt, jag har haft all tid i världen att kunna göra mig av med den och fått tillbaka den där vältrimmade magen man hade i 9:an. Varför ska det vara så sjukt jobbigt att träna? Det är iofs inte själva träningen i sig som är jobbig, den är skönt! Men att ta sig dit, det är det man inte orkar. Man är för lat helt enkelt. Nu får jag istället sitta där på stranden med granskande ögon på de andra som har haft orken att ta sig till träningen och på så vis har den där snygga kroppen alla vill ha.
Fan va ytlig jag blev nu.

Nog om det, nu ska jag lyda min kära mormor och sätta igång med disken.
För att slå två flugor i en smäll ska jag städa under tiden det ligger i varmvatten.
(först ska jag se om dom har en gammal diskmaskin på blocket)

Hoppsan

För ett tag sedan skulle jag vara duktig och diska. Jag tänkte skölja av det mesta med varmt vatten innan, så jag la ner disken i diskhon som har ett sådant stort hål ni vet. Sedan satt jag på vattnet och gick in på toa, sopade upp lite kattsand och gjorde rent i kattlådan. När jag sen kommer ut är där vatten över hela golvet. Då hade något förmodligen täppt till det där hålet där vattnet rinner ner.

Efter 7 handukar och 2 rullar hushållspapper är här nu torrt igen, men katten gör tassavtryck överallt, hon gillade nämligen att leka i vattnet.

Nåja, nu spelar jag poker i hopp om att få ihop lite pengar till resan. Det går dock jävligt dåligt, det har det gjort nu ett bra tag och jag börjar bli lite less. Jag vill dessutom köpa ett nintendo 8-bit så jag kan spela super mario.

En arbetande ung kvinna

Idag, denna soliga men ack så blåsiga dag har jag fått ett jobb.
Telefonförsäljare ska jag vara igen. Ett yrke som jag faktiskt trivdes bra med tidigare, visst hade man dåliga dagar då allt gick åt skogen och alla man pratade med skällde och skrek på en för att man ringde och störde mitt i middagen. Berättade för en att ett jobb som telefonförsäljare var rena rama pesten. Dagar som dom fick man förlita sig på arbetskollegorna som oftast fick en på bra humör igen.

Vi satt ofta och skickade runt nummer till varandra där dom hade roliga telefonsvarare. Jag minns en familj som spelade gitarr och sjöng en text om att dom inte var hemma. En annan var en gammal man som viskade in hela sin text och lät så pervers han bara kunde. Det var kul.

Ibland kom man fram till super trevliga människor som man satt och pratade med som om dom vore mor eller farföräldrar åt en. Jag satt och pratade men en äldre man i säkert 50 minuter, vi pratade mest om katter. Men det var trevligt med ett sådant samtal även om jag inte sålde till honom. Han sa dock att han nästan ville köpa "vad det nu än är du säljer" bara för att jag var så snäll och trevlig. 

Återigen till arbetskollegorna, jag fick många härliga vänner där. Sebbe, vi delade alltid godis och skrattade åt nya medarbetare. Sofie, vi åkte tåget tillsammans varje dag. Anna, lilla söta Anna, vi hade djupa diskutioner som oftast utartade sig till totalt skitsnack och naglar och killar. Också Sulle, världens roligaste människa. Jag skrattade åt och med honom varje dag.

På sommaren var där sjukt varmt inne i lokalen så vi hade en stor fläkt på golvet. Sulle känner väl att han vill skämta lite. Så han ringer ett samtal, personen svarar varpå Sulle lutar sig över fläkten och skriker "Hej, mitt namn är Johan, jag hoppar just nu fallskärm, men vill du ha VIASAT?" Alla i hela lokalen börjar asgarva och alla stackars människor i telefonen förstår nog ingenting.

Som sagt, telefonförsäljare.
Det är inte så dumt som man tror.


Konsten att diska

När där är ett berg av disk ute i köket, när det stinker gammal mat och dryck.
Då är det på tiden att diska!

Jag har tråkigt nog fått ta tag i detta idag då Linus tydligen strejkar. Det blev nämligen inget diskande i badkaret, nej det fick ligga kvar där tills jag fick nog och iallafall bar ut det i köket, sen har det dock fått stå där ett tag. Men idag tog jag som sagt var tag i det, det luktade för fasen död fisk.

Efter att ha stått och diskat alla bestick och tallrikar förtjänar jag en paus. Så här sitter jag med russin till fingrar och en röd cirkel i pannan. (Jag står alltid och lutar mig mot skåpen ovanför.) Nu väntas bara glasen och allt annat som inte tillhör bestick eller tallrikar.



Exakt 2 veckor till Tunisien idag.
Imorgon är det arbetsintervju.