En lång tid har passerat, nästan obemärkt. Det känns fortfarande likadant, omöjligt att förklara. Jag for till City Gross och köpte ljus idag. Lite vemodigt tog jag ett gravljus, la ner det i korgen, tittade på det och gick vidare.

När vi kom fram gick vi vilse, sedan fick jag syn på fontänen och en himla massa blommor och ljus. Det såg fint ut, välkomnande. När vi kom fram slutade fontänen plötsligt och det blev alldeles tyst och stilla. Jag satte ner mitt gravljus bland alla blommor, skänkte en tanke och hoppades att fontänen inte skulle sättas igång då jag gick igen, det hade varit läskigt.



365 dagar. 52 veckor. 1 år. Hur man än räknar så saknar vi dig.